>på något vänster

>Jag vill passa på och gratulera alla mina medvänstrare på vänsterdagen! Vänster är en underskattad sida, ibland rentav hånad. Att ”vänstra” är inte betraktat som särskilt positivt, och fler än en gång har jag hört någon kalla underliga saker ”lite vänster”. Nu när jag känner efter inser jag att jag är kränkt. Visst skulle den nya diskrimineringsombudsmannen täcka all form av diskriminering? Nähej, inte det… så marginaliserade är vi alltså att vi inte ens representeras av Katri Linna. Jag får tydligen helt själv ta på mig uppgiften, föra vår kamp utan någon som helst form av statlig uppbackning. Utkastet till mitt manifest börjar positivt, för kan man inte dansa är det för att golvet inte är vänsteranpassat inte min revolution: Kamrater. Inte sällan har man sin snyggaste tutte till vänster, själv har jag hela min ryggtatuering på vänster rygghalva och hallå var sitter hjärtat?

I Stockholm City läser jag att vänsterhänthet kan vara genetiskt eller bero på en ”hjärnskada” (vänta nu, var har jag hört just de orden förr?) och jag börjar förstås genast reflektera över det där med hjärnskador och vad som kan tänkas utmärka en skadefri hjärna. Är man inte hjärnskadad skriver man med höger hand och är i genomsnitt lite mindre kreativt lagd. Hur man definierar en skada tycks alltså inte grundas på något annat än hur majoriteten fungerar. Det var å andra sidan inget nytt.

Var var jag nu… Jo, mitt vänstermanifest. Jag tänkte att det kunde bli en kollektiv uppgift, för jag har någonstans en känsla av att vänster och kollektiv är två ord som har förknippats genom historien, och ska vi komma någonvart med vår rörelse måste vi förankra den historiskt. Dela alltså gärna med dig av din bästa vänsterupplevelse i kommentatorsfältet, och försök att inte harmas över hur ”höger” på så många språk betyder ”rätt”, utan se vänsterrörelsen (åh de här orden känns så bekanta på något vis) som den fria handens öööh… handske.

Jag har förresten extremt svårt för att ”känna” höger och vänster sådär som de flesta kan (hjärnskada? Troligtvis). Detta får som effekt att jag kan spela en hel pingismatch med höger hand utan att reflektera över mer än att jag brukar vara så mycket bättre på pingis.

Det andra blogginlägget jag hade tänkt skriva apropå vänsterhänthet, upptäckte jag
redan var skrivet. Lyckligtvis med finess!

0 svar

  1. >Fiffigt att vara ambidexter! Det är inte jag, även om jag nu åbäkat mig att för solidaritetens skull skriva denna kommentar enbart med vänster hand.

  2. >Men såna som jag då, som är någorlunda ambidextra? Är vi mer eller mindre hjärnskadade än vänsterhänta, tro? Min bästa historia:Vi satt uppe på taket och spikade fast läkt. Kära hustrun är mycket bättre på att hantera en hammare än jag, och det gick fortare för henne. Vid ett tillfälle tittade hon på mig och sa lite halvsurt: ”Det är nog lättare om du vänder på dig. Då kommer du åt bättre.” Jag orkade inte vända på mig, utan tog istället hammaren i vänsterhanden och bankade ner spiken. Hon gapade, och sen dess har jag inte fått några gliringar. Visst är hon fortfarande bättre och snabbare med högerhanden, men med vänster har hon tur om hon träffar taket, än mindre spiken.

  3. >detbrister: Haha, det roligaste var ju formuleringen! ”Homosexualitet är vanligare bland vänsterhänta än strejta personer”. Är homosexualitet vanligare än strejta personer bland vänsterhänta, homosar är alltså i majoritet? Eller är homosexualitet vanligare hos vänsterhänta än hos strejta? Det hade jag i så fall kunnat räkna ut med högerhanden…

  4. >aequinoxia: Åh, jag har nästan exakt samma spikhistoria! Jag är lite lätt ambidexter själv, förutom när det kommer till att skriva och måla och sånt… Jag klipper med höger till exempel (och jag har kommit fram till att det är en fördel att vara vänsterhänt när man klipper med höger, för då använder man vänsterhanden mer för att styra och då blir det mycket mer exakt). Therese: Vänstersexhänt? Det kanske ger samma fördelar som att klippa med fel hand, man får mer kreativt utrymme för handen man ekvilibrerar med…

  5. >Jag föredrar att skriva med höger. Eftersom jag har mer övning blir det (marginellt) snyggare. Dessutom har jag en tendens att skriva spegelvänt när jag skriver med vänster, och det är inte så praktiskt alla gånger.

  6. >Jag har alltid drömt om att vara ambidexter, som min pappas matematiklärare. Han skrev långa formler på svarta tavlan: började med vänster hand, tog över kritan med höger och fortsatte, helt sömlöst. Herregud.Sen undrar jag vart den där teorin om pekfingerlängd tog vägen. Eller var det ringfingrarna som var en indikator på homosexualitet? Vissa forskare lägger ner en sån oerhörd möda på att påvisa slika ointressanta samband – och vi som är biseuxuella hamnar alltid i ett ingenmansland. Är bögar lika kvinnor när det gäller att attraheras av mäns doft? I så fall är flator lika män, medan vi som är bin som vanligt velar hit och dit. Vi är väl ambinasala, eller heter det ambiolfaktoralofila.

  7. >TIPS (om ni, som jag, hellre gör allt annat än jobbar)Det verkar vara lite hysteri över tidskriften Psychology Today, eller i alla fall med redaktören Robert Epstein. Alltså Aftonbladets källa till deras mycket fina notis om Vänsterhänt + Gay.Tydligen har ett antal artiklar publicerats, men den som väckt mest debatt är ”A Parent’s Guide to Preventing Homosexuality”. Googla och hitta hans svar.. väldigt intressant. Sara: Ja, med helt fantastiska formuleringar som de kan jag ju förstå varför det inte finns en byline *asg*

  8. >Jag skriver också spegelvänt då och då, bara för kul skull. Och det mest tröttsamma med att vara en leftie är väl frågor från högerhänta ”OJ! är du vänsterhänt! Är det inte SVÅRT att skriva med vänster?”.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dela vidare inlägget
Andra poster