>lite om att kommentera prinsessan victorias frisyr och flyga flygplan som registrerad partner

>I Aftonbladet läste jag i veckan följande kryptiska meddelande, angående prinsessan Victorias beslut att ha lockar i håret:
”Kanske är det också för att fira den nya förlovningen?
– Detta är kanske ett sätt att visa att Victoria är en kvinna nu. En sexig kvinna.”

Utan att bli alltför akademiska kan vi konstatera att här kryllar av presuppositioner. Jag satt på tåget och försökte reda ut dem för mig själv. Victoria är alltså en kvinna nu. För att hon har lockat håret, och för att hon har förlovat sig. En kvinna som inte är förlovad, är kanske inte riktigt en kvinna, kan man förstå. Eller möjligen en kvinna som inte har lockat håret, men det är ändå förlovningen som kom först. Orsakskedjan ser ut så här: 1. Hon levde i 31 år. 2. Hon förlovade sig, och blev därmed en kvinna. 3. Hon lockade håret för att visa att hon blivit en kvinna.

Jag arrangerar det hela i uppställningar, jag gör en grafisk representation av det hela och kallar det Figur 1, men det hjälper inte om jag inte tar till det gamla titulationssamhället. Ni vet, då män var män oavsett vad, men kvinnor var antingen jungfrur/fröknar, fruar eller gamla ungmör. Det låter föråldrat men förekommer faktiskt i modern tid, så så långsökt är det faktiskt inte. Flygbolagen gillar till exempel fortfarande att dela upp oss i tre kategorier människor – män, ogifta kvinnor och gifta kvinnor. Om de verkligen vill göra nytta med att ha tre kategorier, kunde man ju tänka sig att kategorin ”annat” hade fyllt en viktigare funktion för alla som annars faller mellan flygplansstolarna. Men det är alltså mer relevant för dem att ha reda på vilka av deras kvinnliga passagerare som har en lagbunden relation med en man, kanske för att veta vilka som kan behöva en locktång på resan. (Vad fyller man förresten i om man har ingått partnerskap? Mrs, skulle jag instinktivt föreslå, men om partnerskap inte gäller i andra länder behöver man kanske ta med sig tip-ex och en hårsnodd så att man är redo för gränsen.)

Det är möjligt att hon inte gjorde hela analysen från 1800-tal till flygbiljett, hon som skrev artikeln. Det kan ha varit så att hon helt enkelt måste skriva 100-200 tecken om Victorias frisyr för att få betalt. Jag klandrar henne inte, och jag klandrar henne inte heller för att hon själv kanske känner just så, att hon liksom blev en kvinna och kände för att locka håret just när hennes snubbe friade till henne. Det finns faktiskt de som är så vana vid att ha sina egna upplevelser upphöjda till norm att de pratar om dem i generella ordalag hela livet. Men som ett alternativ, kan vi kanske presentera våra egna 100-200 tecken om varför Vickan kan ha lockat håret just den dagen?

0 svar

  1. >Även jag säger :DMen jag är mer orolig för att denna för mig helt okända Victoria ser ut som om hon håller på att bli anorektisk igen. I det smaldyrkande samhället kan man kanske bli det om man oroar sig för att passa i bröllopsklänningen i världspressens åsyn?

  2. >Men nu blir jag bedrövad och förvirrad! Jag har precis gift mig (både förlovad och gift INNAN ”den andra” Vickan! Ha!), men jag har ALDRIG lockat håret. Hm… Betyder det att jag inte är kvinna/kvinnlig? Eller betyder det bara att jag inte vill skryta om att vara kvinna? Eller att vara gift? Eller har att vara gift inget med lockar i håret att göra???

  3. >Om man signalerar sin lesbianism med en sk flatkam så kan man väl signalera förlovning med en person av motsatt kön med hjälp av krusigt hår? I ingetdera fallet finns ju något tvingande samband mellan frisyrens form och dess budskap om bäraren. Det är ju bara en konvention. Eller jo, mest tvingande av allt som finns är ju konventionen, när jag tänker rätt på saken! Och det är ju den som säger oss vad det är vi skall uppfatta när vi skådar den ena frisyren eller den andra. Det intressanta är väl här att läsarna på just den här bloggen troligen är mer bekanta med flatkammens innebörd än med krushårets. Eller är det så att det vi ser här är födelsen av en ny överenskommelse om vad en kvinnas frisyr kommunicerar? Om tio år kanske vi alla automatiskt gratulerar vänner och bekanta som plötsligt har lockat håret eftersom vi förutsätter att en förlovning ägt rum? Och icke-förlovade kvinnor retar sig på att de inte kan locka håret utan att alla ber att få se på ringen? Och lesbiska förvirrar alltihop genom att locka håret när de förlovat sig med en flicka och omgivningen tror att de blivit bi eftersom de har förlova-sig-med-gubbe-frisyren?Att klä ut sig till det man är/uppfattar sig vara/vill att andra skall uppfatta en som, kallas för övrigt cisvestism. Jag tycker att det är bra. Man behöver inte haka upp sig tex på vad folk har för näst sista siffra i personnumret, vad de har innanför underbyxorna eller vem de ligger med. Man behöver bara skåda dem i all deras glans och finkläddhet.kära hälsningar L

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dela vidare inlägget
Andra poster