>pride och pingviner

>Min pappa sa en gång att ”den som ständigt är tillgänglig är aldrig riktigt närvarande”. Han kan ha sagt det för att slippa ta med sig mobilen ut i skogen där alla björnarna lätt äter upp dem (ni vet hur det jämt ringer i björnmagar när man sätter örat intill) men jag har i alla fall praktiserat teorin i några dagar och det är därför ni inte har blivit serverade några ord på senaste tiden.

Så fort jag vände ryggen till civilisationen gick de homosexuella pingvinerna och blev hetero. Det står det i alla fall i tidningarna, men man kan ju opponera sig både på semantiska och bisexuella grunder. De flesta som jag känner, som gick från ett homoförhållande till ett hetero-dito, tycker inte att de gick från att vara homo till att vara hetero, utan att de till exempel upptäckte en bisexuell sida hos sig själva eller att de populärt ”blev kära i personen och inte i könet”. Vad vet för övrigt tidningarna om den nya pingvinens egen könsuppfattning – eller om pingvinen som ändrade sig? Kanske är ”han” tvärtom en lesbisk MtF, men det spekuleras det minsann inte om någonstans. Ni märker ju hur detta kan problematiseras utifrån långt fler aspekter än vad som får rum i en liten notis i en sidospalt.

En annan teori är förstås att pingvinerna har tagit årets Pride-tema [hetero] på fullt allvar. De ligger förresten rätt i tiden, pridetematikerna, som alltid. Det här året är det fler flator än någonsin (jodå, fråga SCB) som har halkat över på andra sidan spelplanen. Det handlar framför allt om människor som man en gång i tiden har kallat (eller som själva en gång har kallat sig) überflator – de där som skulle fortsätta vara lesbiska även om hela klientelet på Momma’s konverterade till heterosexualitet. En dag ska jag analysera hela fenomenet, men idag ska jag bara använda det som en ingång till att prata lite om pridefestivalen.

För min del kommer jag från och med måndag att flänga runt på Pride House med min laptop för att skriva två-tre qx.se-artiklar per dag om allt som händer där. I en panelartikel i julinumret av QX läste jag att många tycker att pride börjar när parken öppnas på onsdagen och att Pride House för de intervjuade var en plats som de knappt hittade till (tips! Det ligger i kulturhuset och man går förbi det så fort man är i Stockholm centrum). Åh kära nån. Själv tycker jag att det är lite tråkigt när ”house” stänger på fredagen och allt som återstår av pride är uppträdanden i grusgropen och svindyra fester, men så har jag ju aldrig utgett mig för att vara normal heller. De intervjuade kanske man inte heller ska lita stenhårt på, någon hade aldrig hört talas om God-des & She … (test: om jag inte tycker att God-des är lika het i år som jag tyckte förra året så betyder det att min brudsmak har mognat och att jag är redo för stabilitet – alternativt att mina hormoner mystiskt har försvunnit)

I helgen ska jag se till att vara riktigt närvarande, och således inte särskilt tillgänglig förutom för de andra lesbocamparna. Årets skogsmulle-upptakt till pride inleds nämligen med Lesbocamp på en camping nära dig (kolla in qruiserklubben ”lesbocamp” för att få veta var) och sedan är det redan måndag! Därför ska jag se till att posta ett nytt inlägg imorgon med mina pridetips till den house-sugna, så att jag inte glömmer det. Dessutom – min egen bloggpridehappening! Vänta och se!