>Bibliotek är något av det vettigaste man kan ägna lite yta åt. Jag kom på det när jag var i sjuårsåldern, glömde bort det när jag kom på att brudar är något av det vettigaste man kan ägna lite känslomässig förvirring åt, och kom ihåg det igen någon gång under pridefestivalen 2009. Det var då jag upptäckte att man kan logga in på stadsbibliotekets trådlösa internetuppkoppling endast med hjälp av sitt lånekort. Här sitter jag alltså nu med min lilla laptop på Medborgarplatsens bibliotek och ser regnet långsamt trilla ned över Söderhallarna. Om jag vill kan jag låna en bok om etnologi eller olika typer av lim. Hur man bygger en fladdermusholk eller hur man ritar manga. Det kan vara bra att reflektera över sådana möjligheter då och då.
Så fort pridefestivalen var över blev jag sjuk, förresten. Jag hann jobba en dag, sedan slog de till inifrån, post-pride-bacillerna. Tydligen bör man sova, äta och vila ibland. Note to self.
En annan sak som är fin med bibliotek är att alla nördiga tonåringar finns här. Man ser dem inte så tydligt annars, bland målbrottsskränande alfahannar på tåg och festande partypinglor som intar stan på fredagskvällarna. Där utgör de snarast en slags dämpande bakgrund, men på biblioteken skiner de i all sin individualitet. De hänger på en höft medan de studerar baksidan på ännu en ungdomsroman om den första kärleken, och deras hängande luggar blir gardiner bakom vilka deras vaksamma ögon registrerar upp till 100 bokryggar i minuten. De är superhjältar här och de vet på vilka hyllor böckerna finns som man kan tänka sig att läsa en gång till. När jag var fjorton innebar det bland annat alla böcker av Michelle Magorian, och alla böcker som handlade om homosexuella.
Fast det sa jag ju inte till någon, förstås. Och medan böckerna med berättelser om homosexuella ungdomar smögs in i en hög av femton tjocka ungdomsromaner med heterosexuella, pratade jag gärna högljutt om just någon av de där andra. ”DEN HÄR ÄR JÄTTEBRA, EGENTLIGEN LÅNAR JAG DE ANDRA FÖR ATT HA NÅGOT ATT GÖRA MEDAN JAG VÄNTAR PÅ ATT LÄSA OM DEN HÄR, OM EN TJEJ OCH EN KILLE”, sa jag ungefär och log krampartat mot bibliotekarien som verkligen inte brydde sig om läggningen på karaktärerna i böckerna den lilla nördflickan med gardinluggen lånade. Eller så brydde hon sig, för jag har hört från säkra källor att alla bibliotekarier är lesbiska. Om det stämmer så är min gaydar inte heltäckande, för om de verkligen är lesbiska på Stadsbiblioteket kunde de gott vara lite vänligare mot mig. Och kalla mig medsyster eller kampsyster eller något annat systerskapsaktigt, och rekommendera något av Selma Lagerlöf eller Karin Boye. Aldrig gör de det, de bara kisar argt på mig och säger ”femhundratjugosex kronor” med munnar som smala streck. Under min studieperiod (som, om vi bara räknar högskolestudier, utgör åtta år mellan 2001 och 2009) kan jag ha hållit igång ekonomin för ett helt bibliotek bara genom förseningsavgifter. Det är jag ganska stolt över.
Jag har ungefär lika mycket till att säga om bibliotek, men nu fick jag plötsligt sällskap av en halvblöt polack som jag känner (det är sådant som kan hända på bibliotek). Härmed ska jag därför försöka mig på att göra något som går emot bibliotekets hela väsen. Socialisera.
0 svar
>Hurra för bibliotek!Besökte ett senast häromdagen 🙂
>Varje gång jag lyssnat på Tiina Rosenberg så har har hon tagit upp det "faktum" att alla bibliotekarier är flator och att bibliotek är det bästa stället att ragga på.. Tyvärr märker jag av detta alldeles för lite, trots att tillhör kategorin hon pratar om. När jag jobbar är det minsann ingen som raggar på mig! Så lite bättring på den fronten önskas. Och vad jag vet är vi bara tre queers av ca 60 anställda. Får nog ta mitt pick och pack och börja på ett genusvetenskapligt bibliotek istället, där är kanske oddsen bättre?hoppas det blir en vana för dig att hänga på biblo nu när du hittat tillbaka : )
>Vilket underbart fint inlägg! Känner mig läskigt träffad av din beskrivning av nördiga tonåringar. Bibliotek är det bästa jag vet. Antar att det är väldigt nördigt att säga så. Men sant är det onekligen. Själv började jag min lesbiska bana genom att köpa "Du och jag, Marie Curie" för en femma på mitt biblioteks utförsäljning. Då var jag väl sisådär 12-13 år gammal. Boken låg på hyllan ganska länge, men när jag sedan läste den och fattade vad den faktiskt handlar om blev det hela genast mycket mer spännande. Den blev ett av alla små frön till insinkt.
>Nja, de där med lesbiska bibliotikarier verkar det vara ont om på mitt bibliotek. Nästan bara gamla tanter med glasögonen sådär på nästippen ni vet.Men vi har ett fint magasin med många lagerlöf och andra braiga gamla författare som väger upp flat-gapet :)Dessutom kan vi låna cd böcker via nätet oxå 😀
>Oh,jag älskar att läsa och jag ville faktiskt bli blibliotikare innan. 😀 Vill helst också bara läsa böcker om homosexuella men gillar även transböcker. Några boktips till mig tack?
>Jag är själv vansinnigt förtjust i bibliotek, att bara kliva in och känna doften av all kunskap som finns lagrad mellan pärmarna är en njutning!
>Känns som att de flesta blir sjuka av att vara på pride.. ligger själv med feber fortfarande, inte kul!
>Du MÅSTE bara se den fantastiska informationsfilmen "Bibblan" anno 1994 som jag tipsar om här.
>Min bror är inte flata, så där föll den teorin… Men bibliotek är ständigt på tio i topp över saker som finns och Library lovers är enda knappen jag har på jackan. Fast jönsigt att skriva på utrikiska tycker jag.
>Tack för din viktiga poäng, pärlan: alla bibliotekarier är INTE kvinnor. Alla bibliotekarier är alltså inte flator heller, och alla är INTE sura gamla tanter. Alla jobbar inte ens på bibliotek. Tack för ett fint inlägg i övrigt ^^
>yes vilket bra inlägg! blev glad av att läsa det.
>Själv känner jag varken någon halvblöt eller torr polack.
>Vara på bibliotek, titta på folk utanför, hämta konstiga böcker, bara sitta där. Såna saker får mig att sakna stan.
>Jag känner mig sjukt träffad av det du skrev, haha~ Jag är själv en nördtonåring (utan gardinluggen dock) och läser också allra helst böcker där huvudkaraktärerna är flator (eller bögar :P). Då blir det ju en kärlek som man själv relaterar till istället för något väldigt heteronormativt och tråkigt…Din blogg är bäst, btw! :DDD