>Alltså, är det någon som har sett min skrivledighet? Den var här någonstans och jag började just förstå hur jag skulle utnyttja den till fullo, men nu är den borta. Allt som är kvar är femtio nya sidor på min roman, ett förord till en antologi och en novell till en annan. ”En slags skogsromantisk folktro-bdsm” försökte jag förklara den för en vän i lördags och hon anmälde sig genast som köpare. Jag är ingen novellernas mästare och dessutom är det av någon anledning mycket sällan just mitt skogsvurmeri uppskattas av mina läsare, så anledningen till att jag härmed länkar till denna queererotiska novellsamling är till största del för att jag tror att det kan finnas en del riktigt bra och coola noveller i den.
Min skrivledighet är alltså borta. Om du hittar den kan du väl säga till. Den är ungefär fyra veckor lång och ovanligt vacker även för att vara en ledighet. Om du har hittat den förstår jag varför du skulle vilja behålla den för dig själv, men då vädjar jag till det medmänskliga i dig. Den betydde något för mig på så många plan. När jag inte behövde använda fritiden till att skriva, för att jag i stället ägnade min arbetstid åt det, fick jag till exempel tillfälle att träffa folk och till och med gå på fest. Det hände att jag stannade på Momma tills de stängde. Det hände att jag fikade med någon som inte var en förläggare eller en journalist (inget ont om förläggare och journalister, jag fikar gärna med fler bara de tar mig någonstans där det finns cheesecake). Det hände att jag gick på promenad.
Jag har på något plan inte förstått än att den är borta. Någonstans i bakhuvudet ligger ett fåfängt hopp om att någon ska hitta den på gatan och lämna in den hos polisen (”är det ordpolisen man lämnar till då”, garvar någon malplacerad ordvitsare i mitt bakhuvud och jag tystar den med en rak höger för ert välbefinnande). Till exempel har jag inte en tanke på att missa Momma&Roxy-festen på lördag för något så jobbrelaterat som skrivande. Skriva roman på helgen? Nej! Skaka rumpa och träffa alla jag någonsin träffat (enligt ryktet är det just de som har tänkt komma på festen)? Ja!
Filosofiskt sett kan man hävda att jag, i och med min fortsatt sorglösa inställning till socialt liv, fortfarande är skrivledig. Det enda som motsäger saken är att jag idag befunnit mig på jobbet i tio timmar.
0 svar
>Ååh, jag vill ha den där boken! =)
>Utan att underdriva kan jag lugnt påstå att jag bakar planetens godaste cheesecake. Synd att jag inte är potentiellt raggnigsvirke i huvudstaden i helgen. Too bad.
><3 skogen, jag gillar den redan skarpt! Fantasy-touchen kommer för övrigt matchas av en annan novells lite sci-fi-queera tema.
>Mmm, cheesecake.
>Ojoj jag tror vi har en competition, min cheesecake råkar nämligen vara något i hästväg ruskigt god (dessutom helt befriad från diverse gelatinprodukter som jag har hört att folk använder. Något sådant tror jag dock inte om dig Nestor).
>Hej, min lärare! Det var kul att se och läsa din blogg. Hurra! =)
>jag sökte på din bok på bibblan häromdagen. den var utlånad. med kö på sig. jag tyckte det var lite häftig och blev varm i hjärtat å dina vägnar. om det makes sence 😉
>Sara! Jag släntrade in på din blogg i hopp om att en ny kreation snart ska få avsmakas! I natt läste jag ut Udda och under tre dagar har jag i tid och otid halat upp boken för att bara läsa ett kapitel till… Fantastisk, rolig, fin och väldigt rörande. Har inte läst något liknande. Stor fet kram till dig och fortsätt kör hårt! ///Andrea