>Ni vet att jag mycket sällan hemfaller åt fulbloggning såsom listande. Veckans tidsbrist får ursäkta dagens beteende, jag hoppas att ni också gör det. Så, från och med idag serverar jag dagens lista!
Saker man kan göra på Stockholm Pride om man inte har köpt biljett
- Hänga på Lava där Pride Ung käkat så mycket kreativitet att den sipprar ut genom väggarna. För folk under 25 år (dvs inte jag, mer om det faktum att jag fyllt 30 senare).
- Hitta på lagar som inte finns och sedan skriva arga blogginlägg om dem.
- (relaterad till ovanstående) Poetiskt kalla dekadens för dekadans som en fin vink om att man i smyg kommer att tillbringa sin pridefestival på Kvarnen.
- Stryka runt Kulturhuset och automatiskt få en gratis bibel, värvas till Amnesty, skriva på mot tvångssteriliseringar av transsexuella och få tillräckligt med politiska flygblad för att kunna tända sig en lång och värmande brasa när kylan sätter in i november.*
- Stryka runt inne i Kulturhuset utan att gå på några stängda seminarier. Det är lätt att slinka in på Ekoteket och få sig en föreläsning till livs, att betrakta utställningar vid Bryggan och ragga i rulltrappan.
- Läsa rapportering från Pride som inte bara handlar om schlager och ”dekadans”. Till exempel min.
- Hänga utanför parken, som man numera så lämpligt åker till via sextionian. Det finns också extrainsatta bussar, den så kallade ”Pride Express” som går direkt från Kulturhuset till Pride Park. Man kunde kanske tro att alla som brukade hänga utanför prideområdet i Tanto inte skulle orka ta sig ända till Djurgården för att glittra till omgivningarna. Det visade sig att de vet hur man åker buss.
Fyll gärna på listan med egna exempel! Och önska morgondagens lista om ni vill.
*Det kanske låter lite politikfientligt, men håll i åtanke att valet äger rum i september. Och att det mesta är floskler ni redan hört förut. Gissa om partierna vill att alla ska ha samma rättigheter och om alla partier utom KD är det som gjort mest för hbt-personer under åren?
0 svar
>När man inte kan ta sig till Stockholm kan man roa sig med att följa länkar till knasiga blogginlägg. Inlägget om den påhittade lagen var bland det mest förvirrade jag har läst. Jag vill så gärna kommentera inlägget. Ställa lite frågor, be om förtydliganden. Men jag hittar ingen kommentarsfunktion. Är det så att skribenten i fråga inte vill ha kommentarer? Inte helt osannolikt med tanke på hur hennes verklighetsbild ser ut. Eller är det jag som blivit så snurrig av att läsa texten att jag inte hittar länken?
>Blogginlägget skrivet av en viss politiker var ju intressant. Tänkte först att det kanske var ett skämt. Särskilt när en person som ska vara seriös och viktig använder dubbla frågetecken och skriver"oxå" i stället för också.