>Jag var beredd på rätt mycket när jag stålsatte mig inför recensionerna på I havet finns så många stora fiskar, men kunde ändå inte förutse mina reaktioner. Jag trodde att jag skulle få harmas åt recensenter som missförstått, gräma mig åt misstag som de upptäckt och jag missat, förhoppningsvis även njuta av några fina ord och framför allt öva på mitt mantra: En recension är en persons åsikt om en text som speglats i hens förförståelse, det är inte den slutgiltiga domen över mig, mitt inre, min förmåga och min person.
Men mina reaktioner har hittills kommit att handla om en helt annan aspekt av recensionsbygget. Recensionerna har, nästan allihop, varit positiva. En del översvallande. Men av någon anledning, som jag själv inte känner till, tycks många recensenter lockas att berätta precis hela handlingen i boken. Flera av bokbloggarna går in hårt för att berätta och reda ut sådant som är (och är tänkt att vara) höljt i dunkel i mer än halva boken. Göteborgspostens recension redogör för de två sista kapitlen redan i början och ägnar sedan resten av recensionen åt att i huvudsak diskutera slutet.
Tänk dig att du berättar en rolig historia, att du bygger upp den och sakta men säkert närmar dig poängen. Tänk dig sedan att någon helt annan kommer förbi, prosaiskt droppar poängen inför din åhörare och sedan fortsätter vidare. Tänk dig till sist att steg ett har tagit dig ungefär ett och ett halvt år. Det är inte ondskefullt, inte livsavgörande, men ändå något som får dig att utbrista: ”Alltså, seriöst?”
Jag har förstått att man som författare inte ska läsa recensionerna, att etablerade författare aktar sig för att göra det, och jag håller egentligen med. Jag borde sluta googla min titel och köra in ansiktet mellan de två parallellhistorierna i boken jag skriver på nu.
Det kyliga vore vid närmare eftertanke att radera detta inlägg och låta saken bero, men det här spoilandet har väckt helt uppriktiga frågor som jag tänkte att ni kanske kunde svara på. Hur tänker ni, när ni funderar på att läsa en bok? Läser ni recensionerna? Eller hoppar ni över dem för att inte råka få reda på något avgörande? Ska man ta med i beräkningarna att läsning av en recension kan förta halva läsnöjet för en, eller ska man förlita sig på att recensenten naturligtvis vill ens bästa och inte kommer att avslöja något väsentligt?
Den som befinner sig i Göteborg är förresten, helt oavsett vilka recensioner hen väljer att läsa/inte läsa, hemskt välkommen att komma till Göteborgs stadsbibliotek den 31 mars klockan 18, när jag kommer på besök!
0 svar
>Jag tyckte hemskt mycket om nya boken! Sträckläste e-boken i iPhonen igår kväll och kunde inte släcka förrän jag läst ut. Mycket bra!
>Det är fruktansvärt irriterande när de avslöjar för mycket … Jag menar, hallå … Lite respekt tack, man har ändå hållit på ett tag liksom … Och så bara lättvindigt kan nån till och med i välvilja sumpa intresset eller läsupplevelsen för så många. Vad tänker de på? De skulle ju knappast vilja att någon berättar alltihop för dem i förväg när de ska läsa nåt eller gå på bio … Kul att ses sist f.ö. 🙂
>Jag läser aldrig bokrecensioner, eller för den delen texten på baksidan av böcker, för att jag vill slippa få reda på saker i förväg. Låter väldigt dumt att avslöja saker från slutet, bättre att berätta en del av början och sen vad man tyckte om boken i helhet.
>Jag har i princip slutat läsa recensioner av just den anledningen. Trist men så är det (och hellre det än att sluta läsa böcker).Jag tittar istället på titel, omslag, skummar baksidan och sedan det avgörande: läser bokens första stycke.
>Jag brukar utnyttja att recensioner följer en givet mönster, där det ofta bara är det sista stycket som innehåller något sorts omdöme, medan resten upptas av redogörelse för handlingen/förutfattade meningar om författare. Jag brukar helt enkelt skippa att läsa om handlingen och bara hoppa till vad recensenten tycker.
>Tack för varningen!, säger jag.Jag tyckte att jag fick för mycket information redan i (de ljudfiler som fanns på Sveriges Radio-sidan du hade länkad på din författar-Facebook-sida). Förvisso till hälften information som jag redan "läst mig till mellan raderna", men …… fast å andra sidan är jag kluven i frågan.Jag läser baksidestexter.Jag vill ha ett hum om i vilken genre boken är. "Om den passar mig."Samtidigt vill jag läsa boken själv. (Varför skulle jag annars läsa den? För att kontrollera att den som återberättade den "har fått med allt"?)Jag kommer att läsa "I havet finns så många stora fiskar" för att jag läst "Udda", och för att jag följt din blogg, och för att jag hittills har gillat det du skriver … eller om det är "sättet" du skriver på, som jag gillar. Ordpusslet.Jag kan inte lova att jag kommer att "älska" boken, eller ens tycka att den är bra. Inte så här på förhand. ;-)( … men det är klart att det finns en förväntning.):-)
>Läser inga recensioner, utan gör som anonym ovanför. Skummar baksidan och kommentarerna som ofta är där. När det gäller böcker är det oftast från kompisar/kollegor man får tips vad man ska läsa.
>Läser sällan recensioner, men det händer. Blir alltid sur när de innehåller spoilers. Gäller även film. Bäst är om de skriver ett betyg först, så kan jag se det och så har jag iallafall en aning om det är totalt skräp eller läsvärt. Såklart inte alltid sant – beror helt på vem som recenserat. Faktum är att omslaget, författaren och baksidestexten är det som mest gör mig intresserad – eller inte. Har inte läst nån spoilerrecension av din senaste bok, bara en kortis om att den var bra och läsvärd. Det räcker, tycker jag. 🙂 Som om jag inte skulle köpt den iallafall; jag VET ju att du är bra och läsvärd.
>Det värsta är när det är en film eller bok med en enorm plot twist. Ju bättre den är, desto mer vill recensenten ägna hela sin recension åt att prata om den, och förlagen måste absolut ge ledtrådar till den på baksidan av boken. Och alla som ser filmen vill såklart också prata om twisten. Därför behöver jag aldrig se Fight Club eller Signs, t ex. Jag vet ju redan allt. Tänk hur spännande Hamlet eller Romeo och Julia skulle vara om man inte redan visste hur de slutade.Den bästa twisten jag har läst var i en av Sarah Waters böcker (men jag säger inte vilken, så att de som inte har läst den kan bli lika överraskade!). Där var jag nämligen totalt oförberedd. Jag visste inte ens att det skulle vara en twist, än mindre ungefär vad den skulle handla om. Då förstod jag på allvar hur kul det kan vara med överraskande vändningar.Jag tror att vissa recensenter har nån snobbig åsikt om att det inte är fint att läsa en bok för att man vill se vad som händer. Istället ska man beundra hur tekniskt skickligt handlingen är skriven. Då gör det såklart ingenting om de avslöjar slutet i recensionen. Det är ju bara okunniga människor som skulle läsa böcker/se filmer för att det är kul. Typ.
>Men va trist! Att många som skriver om din bok – proffsrecensent eller ej – berättar för mycket. Om jag hade fått ett recensionsexemplar hade jag INTE gjort det! Ehum… Harkel… Jag är jättesugen på att läsa din nya bok – simply because jag gillade Udda så mycket!/Tofflan d ä
>Jag blev sjukt irriterad när jag läste GPs recension! Inte ok!Har du förresten tänkt på att till och med baksidetexten ibland avslöjar alldeles för mycket? Får man som författare godkänna den? Eller skriva den?Ses kanske i götet!
>Skönt att det fanns fler som reagerade, men synd att det fanns något att reagera på… Nästa vecka blir jag intervjuad av GP, jag är redan säker på att det blir en långt mer angenäm upplevelse!Jag vet inte hur det funkar på andra förlag, men på Piratförlaget är det visst oftast så att förlaget skriver texten, i samråd med författaren. Själv har jag alltid sådana kontrollbehov över min produktion, så jag har skrivit förslag själv som sedan förlaget har gillat och använt. Hoppas att vi ses om en vecka!
>För att förtydliga: jag hoppas verkligen att vi ses nästa vecka. Jag är lite skraj att det bara är de andra författarnas läsare som ska dyka upp, och att jag ska sitta där bland verklighetens folk som en ensam fabel…
>Jag letar upp recensionerna efter att jag läst böckerna. Jag gillar att jämföra min läsupplevelse med recensenternas och det är ett bra sätt att tänka vidare på boken. Däremot läser jag inte ens baksidetexten i förväg. Väljer mina böcker helt slumpmässigt, då blir man alltid överraskad :o)Ha det så bra i Göteborg!
>Jag håller mig ifrån att läsa recensioner och baksidestexter allt som oftast. Vissa litar jag på, bloggar jag följer tex. Där vet jag att det är spoilervarningar innan viktigheter avhandlas. Ska försöka gå till stadsbiblioteket den 31:a 🙂
>Jag undviker att läsa recensioner och baksidestexter innan jag läst boken i fråga (om det är en bok jag tror att jag har något intresse av att läsa, dvs). Detta har lett till en något absurd situation när jag är i en bokhandel och liksom försöker titta på omslaget och bokens form för att på något vis telepatiskt utröna om innehållet är något att ha. Detta leder förmodligen till att jag har en tendens att välja samma författare om och om igen, vilket jag kan tycka är en lite tråkig effekt.Min syster har samma problem (kanske är det någon hemsk barndomsspoiler som lurar i bakgrunden?), men vi har också i mångt och mycket samma smak på böcker så vi kan iallafall tipsa varandra på ungefär det här sättet: "Jag köpte den där boken nu… den var… ja, du får läsa själv". (<- Tecken på bra bok!) Samma gäller trailers, varje biobesök inleds med att man måste blunda och hålla för öronen tills filmen börjar.