>smör i solsken

>Det är vår, som ni kanske märkt, och allt är möjligt. Igår stod jag på Coop och såg mig själv välja ett smör som jag aldrig tidigare köpt. Solskenet gör liksom att man har marginal för sånt där, om det inte skulle vara gott skulle det ändå kännas okej. Sedan tog jag mina 30-årspresentkort och gick till Panduro.

Panduro har alltid varit mina drömmars djungel. ”Åh den!” pep jag lyckligt som barn och flög mellan de glittrande hyllorna. ”Och den! Och den!” Flirtkulor, tänk om man hade obegränsat med flirtkulor. Små lådor som man kunde måla med kattmotiven som aldrig tog slut. Piprensarnas oändliga möjligheter.

Eftersom dessa barnsliga lyckokänslor aldrig riktigt lämnat mig, var lyckan fullkomlig när jag igår slapp väga hobbylack mot sojamjölk. Det tjusiga med presentkort är ju att det är pengar utan att riktigt vara pengar. ”Och den”, pep jag åter mellan kopparfärg och limlack, och rafsade ned i korgen utan betänkligheter. (För att förstå vidden av detta kan man hålla i åtanke att jag gör det mesta i livet efter en hel massa betänklighet.) Det hela gavs guldkant av att en misstänkt flata strosade runt i samma butik. Jag hade aldrig sett henne förut, och jag tänkte för mig själv att det finns helt sjukt många flator som man aldrig har träffat, även om det kanske var så att man just i lördags kunde sammanfatta halva Mommas klientel med ”been there, done that”. Med kärlek, naturligtvis.

Fyra hundra kronor fattigare, fast helt utan att det märktes, kom jag sedan ut i solen. Där var det sol.

0 svar

  1. >Ah, köpte igår äntligen Udda och började läsa på spårvagnen. Sen sträckläste jag och var klar nån gång mitt i natten. Det är länge sedan jag läst något jag inte kunde lägga undan innan det var slutläst. Tack!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dela vidare inlägget
Andra poster