>På Oprah träffas två personer härstammande från samma spermadonator och de petar lyckligt varandra i ansiktena och häpnas över hur lika de är. Ungefär så kände jag i helgen när jag hängde med två av mina egna likar som jag inte hade träffat på länge. Kursdeltagare i all ära, charmiga kollegor och studiekamrater på universitetet, men det är något särskilt att träffa brudar som kallar tjejer för brudar, som jämför tatueringarna som har pluppat upp sedan sist, som ler över en skål med pastasallad och konstaterar att man i grunden är singel hur länge man än är ihop. Eventuellt borde jag ta mig ut och bonda med världen lite mer. Det finns de som mer specifikt tycker att jag borde göra ett par återbesök på något dansgolv också. Jag får hålla med, för även om jag har lyckats få rutin på joggningen (ni som känner mig tör dåna vid den informationen) så tränar det varken rumpskak eller john travoltamuskel. Och skulle jag anpassa min joggning för att träna dem skulle folk kika ännu mer förskräckt på mig genom sina genomskinliga köksgardiner. Visualisera gärna själva, annars kommer jag att behöva sitta uppe hela natten och göra flashanimationer.
0 svar
>Innan jag flyttade till storstan tänkte jag att jag skulle höra av mig till dig, och undra om du ville ta en fika eller så. Och nu bor jag ju här, så då följer jag den tanken och hör av mig. Av ingen ordentlig anledning alls egentligen, bara den att det är trevligt med nya ansikten och jag vill bonda med lite nya världar.
>filippa: det var inte illa! Skriv gärna till sara@qx.se eller aktivera din profil så att jag kan svara och inte avhandlar privatliv i bloggkommentarerna (i bloggen som typ bara avhandlar mitt privatliv, men ja du förstår)!
>Mail är nu skickat!
>Igen, detta underbara skrivande. Ser precis framför mig hur du värmer upp john travoltamuskeln medan du joggar nerför gatan…