>Mina grannar heter Tvärflöjten och Rökande Kidsen. Förutom att se dem som grannar kan man också se dem som vårtecken. Som en liten ledsen tussilago sitter ett av Rökande Kidsen just nu och trotsar duggregnet på sin balkong, så jag vet att det är vår, men det var fasen vad mycket mer tydlig våren var häromveckan. Då ljöd tvärflöjten genom moppeknatter och tvättstugeångor, då sprang sprudlande grannbarn omkring i våryra och ropade ”emo” efter mig som de alltid gör när de känner sig modiga. Vårluft i vart hjärta och var själ, och den skygga tvärflöjtens djärva trall tog bort vart sista uns av tvekan. Mer tydlighet, om jag får be.
0 svar
>Vilka bra beskrivningar. Nu vet jag precis hur det känns att bo där du bor!Men vad är ”emo”?
>YEEES äntligen nu har jag läst klart hela din blogg och inklusive den gamla.Vickan- emo är en subkultur till punk och vi tonåringar använder emo som ett nedsättande ord då folk har fått för sig att alla emos skär sig vilket vi vet att de inte gör men ändå. Emos värsta fiender är fjortisar fast egentligen är det bara samma skrot och korn hela högen.Emos färgar håret svart hela tiden, har massa armband och en ”alternativ klädsel” och sminkar sig överdrivet mycket sen gillar de att sitta i små klungor mitt på torg eller andra ställen där de kan bli betraktade av nyfikna gamlingar. Fjortisar sminkar sig överdrivet mycket och har tunga örhängen och gillar att ha hårförlängningar, de gillar också att sitta och fika medan de snackar bajs om emos och hur livet är så pissigt bara för att deras ”brun utan sol” tog slut. Sen har vi sportnördarna som är en sort blandning av allt möjligt, Och sist men inte minst skolans nördar som gillar att snacka skit om allt som inte passar dem och deras värderingar. De snackar även om orättvisheter i världen blablabla fast gör de något åt det, nej för fan klart de inte gör, och allt annat som är allmänt deprimerande. (så är det i min skola iaf)
>mamma mu: Tack för den utförliga beskrivningen, och diplom för att du har läst hela mitt bloggliv från början till nu!vickan: tralala mamma mu ringade väl in det hela ganska bra, samt placerade saken i sitt nuvarande sammanhang. Själva ordet kommer från musikstilen ”emotionell hardcore”, men det ungarna menar när de ropar emo är inte särskilt förankrat i historien. Att kidsen i mitt område ropar ”emo” efter mig är ganska lustigt, eftersom jag har en känsla av att jag bara genom min ålder diskvalificerar mig. Jag har dessutom inget av de kännetecken ungarna allmänt förknippar med emo (svart hår, pandasminkning etc, tänk goth-arv), men det räcker kanske att jag har en röd mohikan och tatueringar.
>Tack for utforliga forklaringar. Gud vad jag kanner mig gammal som inte hanger med i snacket. Men jag har ju vaxt upp pa vischan ocksa…
>Att berömma din blogg som kopiöst intressant och fantastiskt underhållande är antagligen att fylla på redan fyllda bägare!! Så jag nöjer mig med att säga TACK!!!!(Med det egentliga syftet underförstått i den första meningen.) =)