>Åh ni skulle ha sett mitt flin när jag läste på en annan blogg, tillika min vägledare i bloggrymden när jag de senaste månaderna har suktat efter Asus Eee 901, att den lanseras i Sverige om bara två veckor. Hur gick det till, kan man undra, när jag är uppfostrad till att nöjt leka med kottar och pinnar och inte tråna efter materiell flärd, att jag kan bli så lycklig i magen över en atom-processor i ett blankt litet skal? Men då glömmer man 1) att jag alltid har gillat blanka saker och 2) att det är kreativiteten som är grunden för allt mitt habegär. Med en kotte och en pinne kan jag bygga en kottstruts med indraget huvud, med en netbook kan jag blogga och skriva på mina böcker var jag än befinner mig.
Det där med kreativitet trodde jag förresten förr var ett allmänmänskligt begär, men har sedermera insett att alla inte har en starkt pulserande ådra som tvingar dem att sy sina egna ryggsäckar och designa sin egen återvinningsstation. Från där jag sitter nu kan jag räkna till 19 saker omkring mig som jag har sytt, svarvat, målat, byggt, komponerat och skulpterat. Det finns de som är helt nöjda med att köpa färdigdesignade saker och aldrig ens har dekorerat ett kuvert.
En annan anledning till att jag vill ha en Asus Eee är att det nu äntligen blir möjligt för mig att bära en laptop. Från Asus hemsida: ”8,9-tums skärm påverkar inte den totala vikten av Eee PC 900 som förblir under 1 kg – det gör det möjligt för barn och kvinnor att enkelt bära den med sig.” Håhå, kvinnor och barn är en sån där kategori som man sällan ser i moderna svenska texter. Kanske något att arrangera ett seminarium om på Pride House.
0 svar
>Stora, starka män kan väl inte bry sig om vad en liten laptop väger, heller! Det vore mesigt, kanske rentav fjolligt, att gnälla över någonting som vägde under tjugo kilo. En redig karl skall väl egentligen kunna slänga upp sin stationära med skärm och andra nödvändiga tillbehör på ryggen och dra med ett bilbatteri för elektricitetens skull.Vissa av oss har en starkt pulserande ådra som säger åt oss att designa, dekorera och skapa saker, men är fullständigt inkompetenta när det väl kommer till att realisera idéerna. Jag har huvudet fullt av stolar, bokomslag och så vidare som jag skulle vilja göra, men saknar till och med talangen att få någon annan att förstå vad jag menar. Det begränsar vilka utlopp kreativiteten kan ta en smula.//JJ
>Johan: HAHA, ja jag glömmer ibland hur det är med riktiga karlar. När jag tänker närmare på saken är det väl också så att en riktig kvinna ska försöka få tag på en sån där riktig karl, som kan bära hennes dator åt henne i utbyte mot att hon är lite flirtig med honom men underdånig när det gäller. Hade vi alla bara lyssnat på Dr Phil och rättat oss efter våra naturgivna könsroller hade de inte ens behövt lansera någon dator, de där Asus.Angående din bristande förmåga att omsätta kreativitet i praktiken, så fungerar jag likadant när det gäller business. Jag har tusen idéer om saker man skulle kunna göra med ett företag, men är totalt inkompetent på det där med att omsätta i verklighet. Till slut bygger jag upp så stora luftslott att jag måste sätta mig och måla en mugg för att lugna ner mig.
>Man kan ju alltid betrakta den som en leksak för små pojkar, som kanske inte riktigt orkar en stationär dator men ändå bör tränas i att släpa omkring på sina datorer, så att de har vanan inne den dag de har vuxit upp och blivit riktiga karlar.Lyckligtvis kan jag i alla fall leka med ord, vilket inte är fy skam det heller.//JJ
>Man kan ju alltid betrakta den som en leksak för små pojkar, som kanske inte riktigt orkar en stationär dator men ändå bör tränas i att släpa omkring på sina datorer, så att de har vanan inne den dag de har vuxit upp och blivit riktiga karlar.Lyckligtvis kan jag i alla fall leka med ord, vilket inte är fy skam det heller.//JJ