>Idag har jag så haft min ”maskinintroduktion” på SATS. Det gick till så att en lång snubbe (jag uppskattar hans ålder till 19-20, men jag misstänker att han uppskattade min ålder till detsamma och det var ju i så fall helt åt bängen fel, så jag kan förstås likaväl ha haft fel så in i just bängen) gick runt med mig bland maskinerna, frågade ”vad heter den här maskinen tror du?” och pekade på skylten där det stod vad maskinen hette. Om jag svarade rätt fick jag ett ”braaa” som hade fått vilken vovve som helst att bli helt till sig i pälsen, och så fick jag gissa igen, den här gången på hur man kan tänkas justera maskinen. Jag kände mig mer infantiliserad än jag varit på länge, men jag svalde det med stoltheten och svarade ”jag vet inte” på retoriska frågor. Det bästa med det här gymmet jämfört med det jag vanligen går till, är att det tar mig tio minuter att komma dit och att man inte behöver hänga tillbaka en massa grejer på väggen. Det läskigaste är hur de stimulerar en att liksom öppna plånboken hela tiden.
Det bådar i alla fall gott för den här bloggens transformation till fitnessblogg, för hade det inte varit för deras (hemskt genomskinliga) övertalningstekniker hade jag inte bokat in mig för tre pass med personlig tränare. Innan ni vet ordet av kommer jag att sitta och dela med mig av mina träningsresultat – och inte i slingrande svada om ni trodde det, utan i excel-tabeller där jag rapporterar hur många reps och sets jag har gjort, och kiloskillnaden jämfört med förra måndagen. Och så fort jag klarar något för första gången, ska jag kalla det ett PB.
Imorgon bitti ska jag förresten sätta ett PB i luciaträning, när jag för första gången ska leda sångrepetition på SFI.
0 svar
>Haha, ja, SATS känns lite pricey alltså. Friskis känns ju mer prisvärt. Dessutom är det ju inte enbart gamlingar där längre, dock är de flesta äldre än 19-20 ;)Oh, Lucia, måste ju vara det bästa sverige har att erbjuda nyanlända invandrare, faktist.
>Just nu ligger jag om kvällarna och läser Brudens hemliga för andra gången. Så himla bra! Att bero på träning så skrev du i ett av dom tidiga inläggen att man kan träna framför spegeln och varva armhävningarna med ”blickträning”. Mycket effektivt måste jag säga efter att nu ha testat. Det blir mycket roligare att träna om man egoboostar samtidigt 🙂
>Träning är inte nyttigt, det är jag övertygad om. Ok, gå uppför några trappor och dansa när man har lust, men jogga och greja med maskiner? Det var roligare när du ville bli kreativ och måla stolar och väggmålningar ihop med folk.
>jepp: De senaste veckorna har jag sytt en klänning, arrangerat stämsång på jullåtar, sytt en väska, gjort ny design på min hemsida, skrivit tre krönikor och en inledning på ett nytt romanprojekt – det handlar liksom mer om en drift än om något jag föresätter mig (eller ”vill bli”)… så det behöver ni nog inte oroa er för! Men det är fint att du bryr dig om mitt välbefinnande! Förhoppningsvis gör all ny energi att jag orkar måla ännu fler stolar… För att inte tala om pysselperioden som närmar sig med stora steg!
>Men kära nån! 🙂 Låter hur driftigt som helst.
>Jepp: Nja, jag ser det mer som överlevnad… Driftigt är för mig att städa, eller göra något annat jobbigt. Det har jag tyvärr varit sämre på…Chris: Ja, jag hade riktat in mig på Friskis och var nästan på väg dit, när jag plötsligt upptäckte att de inte har öppet när jag har tid. Och då föll liksom de andra fördelarna pladask…
>Du, har du nån snajdig förklaring till bortfall av vokaler vid ordsammansättning? Jag skulle förklara varför det heter kärnhus och inte kärnahus, för Maken, men kunde inte säga mer än Hmmm hmm, ibland är det snyggare och mer lättuttalat och ibland är det nåt med genitivformer, och så babblade jag om Jesu liv och Kristi brud och så gav jag upp. Vill inte googla på det för då fastnar jag helt, det vet jag. Därav frågan till dig, värderade SFI-fröken! :)Jag inser också att man klarar sig utan att veta det här, varje dag ser man folk som lever sitt liv i högönsklig välmåga fast de skriver ”föräldrar möte” utan en tanke på hur det ska sättas ihop…
>pärlbesatt: Jag skulle också virra bort mig i jesu liv och flickebarn. Sen skulle jag säga att ”kärn” är morfemets stam, dvs lite förenklat den del av morfemet som behålls vid olika böjningar (tex i plural läggs ”or” på stammen, kärn-or), men det skulle egentligen inte säga så mycket om varför vissa ord har en stam utan vokal trots att substantivets grundform har en. Eller varför man i vissa sammansättningar behåller vokalen (fyr-klöver men fyra-tiden). Det finns ingen regel, vad jag vet, för när de faller bort och inte. Det enda är att nybildade ord oftare behåller vokalen och att äldre förled oftare har kvar fogemorfemen e, a, o och u (flickebarn, gästabud, lärobok, gatukök).Jag leker förresten med min pärlmuff varje dag – på ett anständigt vis värdigt ett smycke förstås. Nu måste jag bara hitta det rätta sammanhanget att visa upp den!