>det är vår och babyflatorna kommer ut ur sina tonårsrum

>Jag blev lite uppspelt igår morse, när jag fick syn på kvarterets babyflator*. Det var i ett väntrum hos tandläkaren, och de satt på barnstolarna sådär som femtonåringar gärna gör för att visa att de är förbi åldern då gunggungande och lekplatshäng är en barnslighetsmarkör. De var inte som babyflatorna var när jag var yngre. Det vill säga, de hade långt hår. Resten var ganska likt. ”Hur går det med brudarna då”, frågade den ena. Den andra gungade på sin pyttelilla stol och informerade den andra tjejen och vem som helst i väntrummet som kunde tänkas vara intresserad, att den första tjejens ex fortfarande inte har kommit över henne. ”Shit är du säker, det är liksom år sedan vi gjorde slut, äh alla vill ha mig”, sa den första och log nog ett sånt där leende som en gång hade fått nämnda ex på fall. Jag fördes tillbaka tio år i tiden, till den allra första insikten om att tjejer faktiskt får gilla andra tjejer och prata om dem som ”brudar” och hur mycket den saken en gång pirrade i magen. När jag kände efter, satt minsann ett ihållande pirr kvar där, mellan hjärta och underliv. Det har suttit där hela tiden och klivit fram när någon sagt Lesbisk, men på sista tiden hållit sig undan för mer aktuella djupdyk om kön. ”Nog om skvaller”, sa den ena lilla lesbianen. Sedan flyttade de sig till de mer bekväma sofforna och började prata om skolämnen som det inte gick så bra i. Själv gick jag in till min grekiske tandläkare och fick halva ansiktet bedövat och genomborrat. Det betalade jag 1074 kronor för.

*ordet ”babyflator” säger jag alltså med all kärlek jag någonsin kan uppbåda, för dessa samhällets bedårande frön som ännu inte vet hur många hjärtan de kommer att krossa på kolingsborgs dansgolv (läs: skulle ha krossat, om det hela hade varit för tio år sedan och Bitch fortfarande höll hov varannan lördag… nu får de troligen gå någon annanstans och krossa, men större skillnad än så vet jag inte om det blir).