>Jag sitter åter med min magisteruppsats. Och jag tänker att 1999, det var väl inte så länge sedan? Men det var det. Inte bara höll Bitch Girl Club öppet varannan lördag, och inte bara var Lidl på Sveavägen 57 en helt annan typ av köttmarknad, nej en ”chatt” beskrevs även i nätforskningsböckerna på följande vis: ”Vanligen chattar man via Internet och allra användarvänligast är de så kallade webbchatten. Ett tiotal inlägg åt gången visas på skärmen, i strikt tidsordning även om det ofta bara skiljer sekunder mellan dem. För att läsa vidare begär man uppdatering genom att klicka på en speciell ruta. Man kan då även passa på att skriva ett eget inlägg. Då anger man en avsändarsignatur, som sedan kommer att stå på översta raden i alla inlägg man skriver, samt användas av andra chattare när de söker kontakt.”
Jag vet inte hur det känns för er, men själv blir jag en aning nostalgisk. Själv satt jag 1997 på Gröna Chatten och kallade mig Vegansara. En dag såg jag någon som kallade sig Vegan Sara, och efter en ganska sansad fejd om vem som hade rätt till namnet, blev vi polare. Vi åkte till Hultsfred, där jag rakade av mitt 45 centimeter långa hår och vi höll varandra i handen och ropade provokativt ”vi är lesbiska” utan att vilja veta hur rätt vi hade. Ingen blev provocerad och vi kröp in i ett tält hos några punkare istället. En gång gick vi och såg Fucking Åmål på bio och jag kom hem och sa till min pojkvän att idag är jag tyvärr lesbisk, men imorgon kanske jag är normal igen. Sara gick steget längre och skaffade sig en flickvän, varpå jag blev lite för svartsjuk på konceptet för att vara just så normal som jag gärna ville. Ja, sen vet ni resten, på ett ungefär. Jag började hänga på RFSL-chatten och hittade på klotterplanket ännu en Sara, som tog mig till TipTop på Sveavägen 57 och visade mig en värld där eyeliner betydde bisexuell och där flickor ville ta på andra flickor. Jag försökte hångla med en tjej på Grottan men det sket sig för att hon egentligen inte alls var bisexuell som hon hade sagt. Jag försökte hångla med en tjej i FVK men det sket sig, för att hon egentligen bara var en teaser och ville imponera på sin pojkvän. Jag fick till slut hångla på Bitch Girl Club. Allt detta måste jag nu tänka på när jag egentligen försöker skriva en sansad forskningsbakgrund till min magisteruppsats. Ni förstår varför det har tagit ett och ett halvt år.
0 svar
>jag blir chattnostalgisk. fin historia för övrigt.
>Intressant. Vad jag gjorde jag -99 egentligen? *funderar*Jag tog studenten i en klänning jag sytt själv, i bästa Jane Austen-stil med bröst som var nära att ramla ur och allt, och längtade efter att flytta till min pojkvän och börja på högskolan. Det var verkligen länge sedan…För mig har det tagit snart fem år att ens komma igång med magisteruppsatsen, så ett och ett halvt är väl ingenting 😉
>Så vad handlar magisteruppsatsen om då?
>jag har hela 4 sara (och 1 sarah) på min msn-lista. två är homo, en är bi och sarahn är också bi. flatsaror som chattar ter sig alltså som ett relativt utbrett fenomen!