>Jag trodde ett tag att min mamma hade lurat mig att springa Vårruset. Det var nämligen så, att hon skrev ett ganska övertygande mejl om att jag och mina systrar borde springa Vårruset med henne och hennes polare. Jag och en annan syster tänkte att ja, det är klart att vi vill jogga i klunga med ett helt eget nummer på magen bland bara brudar (kan man förresten ragga i ett vårrus eller är det inte kutym?) och känna oss som en del av ett flåsande folkhemssverige. Ja nu när jag läser det, ser det inte riktigt ut som om det var vår mamma som lurade oss, det ser mer ut som om hon frågade och vi svarade.
Vi betalade in anmälningsavgifter och skickade in våra adresser. Men igår läste jag den lilla tidningen man kan läsa om det hela, och blev lika förbluffad som när det visar sig att någon man trodde var transsexuell egentligen var transexuell: Över hela tidningen står skrivet: Vår Ruset. Och man måste ändå utbrista, att ”Vårt Rus” heter det väl ändå i så fall?
0 svar
>Om det inte var Vår ruset de menade? Men det märker ni säkert när det är dags för vätskekontroll… 🙂
>Hmm…”Åh, har du sett vår nya lilla ruset? Den är såå bedårande!”
>vore det inte enklare att bara döpa om alltihop till ”sat-maran”?? eller har tjejmilen snott det namnet redan?
>Jag har reagerat på det sedan jag först såg all lappar om loppet för många år sedan. Man kan tycka att de borde ha lärt sig. Men jag tror att det är Vårruset de borde byta till.
>Anonym: Satmaran är ett MTB-lopp i Ludvikatrakten som brukar gå i augusti. Fyra mil tämligen oteknisk körning med start och mål på Blötberget.
>hm… jag har en passion för folk födda 1985 eller 1982, undrar varför? Får jag reda på att ett span är född något av dessa år känner jag direkt "yes, pluspoäng!" You are not alone sister… 🙂