>svar på lite till

>Det är på tiden att jag tar mig an några googlingar igen, och accepterar att min uppgift i livet är att undervisa människor om världen. Detta är alltså vad folk på senaste tiden har velat få reda på, och hamnat på min blogg där svaret (hittills!) inte funnits.

jag är inte oskuld har ja gjort de då?

Det beror på vad du menar med ”oskuld” och vad du menar med ”det” (vilket jag tolkar att du menar med ”de”). För mer insikt kring begreppen, rekommenderar jag det här gamla inlägget.

jag kan säga ja eller nej till vad som helst, utan missförståndet

Det låter fantastiskt, om detta är ett litet google-utrop av stolthet. Är det en fråga, så kan jag tipsa om att säga ja när du menar ja, och på samma tema säga nej när du menar nej. Om du håller dig konsekvent i detta så kommer folk förr eller senare att sluta missförstå dig. Missförstånd kan också bero på att du, när du säger ja eller nej, inte sätter dig in i din samtalspartners situation. Om din älskade till exempel frågar ”kommer du alltid att älska mig” och du helt logiskt svarar ”nej” baserat på att död eller liv med all sannolikhet förr eller senare kommer att komma emellan, så föreligger en stor risk för missförstånd. Utgå då i stället från den känsla varmed din älskade uttalar dessa ord, i detta fall troligen osäkerhet. Ett lämpligt svar kan då i stället vara: ”Jag älskade dig igår, jag älskar dig idag och jag kommer att älska dig imorgon.” För andra sätt att undvika obekväma frågor, se ”politiker svarar” varje dag i Metro.

varför är en diamant en dålig investering på riktigt lång sikt?

För att när människan har ödelagt den sista älven, fångat den sista fisken och fällt det sista trädet, kommer du att upptäcka att man inte kan äta diamanter. Det är sant, för (nästan) så säger indianerna. Investera i någon typ av växthus i stället.

vad är man om man är hetro

Eftersom du knappast kan mena ”hetero” (det händer väldigt sällan att folk stavar fel när de googlar, vi kan i princip utesluta det), så måste jag utgå från att ”hetro” är en typ av avancerad sammansättning som jag inte hittills känt till. Het vet jag vad det är, men ro kan syfta på ett flertal företeelser:

Ro som i ”lugn och ro”. Het-ro skulle då vara någon typ av avslappning i exempelvis en bastu. Det kan låta trevligt, men håll i åtanke att det kan ha väldigt tragiska konsekvenser. Minns bastu-vm och dess dödliga utgång. Ro är dessutom något som man har, inte som man är.

RO som i riksdagsordningen. Hur hett man än kan tycka att det är med politik (mina kopplingar går direkt som en gammal barnramsa: det personliga är politiskt, det privata är personligt, det intima är privat, det sexuella är intimt), är nog ändå riksdagsordningen en av de absolut torraste delarna av den. I korthet går den ut på att beskriva hur en grupp ska arbeta för att komma fram till beslut om hur andra grupper ska arbeta för att komma fram till beslut om hur andra grupper ska arbeta. Det enda man möjligen kan tycka är hett i den ekvationen, är att det handlar en hel del om överordning och underordning, aka dominans och underkastelse. Men det blir ändå väldigt långsökt, och jag tvivlar ärligt talat på att riksdagen känner någon som helst sexuell undergivenhet gentemot riksdagsordningen.

RO som i reklamombudsmannen. Det är dit man anmäler reklam som till exempel påstår att ”smaken sitter i hålen”, om man inte själv upplevt att den faktiskt gör det. Eller nej, det var KO, tyvärr inte klövdjuret som är biologiskt upphov till osten vars smak sitter i hålen, utan konsumentombudsmannen. Jaha, så het var reklamombudsmannen.

RO som i rumänska bilars nationalitetsbeteckning. Men då börjar vi gå väldigt långt i våra tolkningar, att man skulle undra vad man är om man är en het rumänsk bil är snudd på lika osannolikt som att man skulle stava fel på ”hetero”.

inte existerar i imperativ

Troligtvis har vår googlare undrat vilka verb som inte existerar i imperativ, och jag rankar det som en rakt igenom begåvad googling.

Imperativ, för den som undrar, är en verbform som innebär en uppmaning, eller en order (är det alldeles fel av mig att nu börja tänka i termer av het-imperativ?). Till exempel ”kom” i ”kom hit!”, ”kyss” i ”kyss mig!” eller ”rör” som i ”rör dig inte förrän jag säger att du får” (nej alldeles fel kan det inte vara). De allra flesta verb har en imperativform, men det finns några som inte har det. I de flesta fall är de hjälpverb, och typexemplet är ”vill”. Det är väldigt svårt att uppmana någon att vilja, ett sympatiskt drag i vårt språk eftersom viljan är det bångstyrigaste och mest levnadsglada vi har. Jämför till exempel följande meningar, varav en funkar och inte den andra:

– Kyss mig!
– Vill kyssa mig!

Men det vore ju fantastiskt intressant om det i stället för en fråga var en informativ googling som uppgav att satsadverbial (som ”inte”) faktiskt existerar i imperativ. Jag ser framför mig en helt ny dimension av språklig interaktion. ”Sara, kom hem och faktiskt!” ”David, nämligen inte på det nybonade golvet är du snäll!” Ja, nä, det kanske mest var intressant för en handfull nördar ja.

varför lämnade kat von d miami ink

För att Ami James var så sjukt störig.