>Det var som bekant ett hårt slag mot min identitet när jag tvingades erkänna att jag behövde glasögon. För att göra det hela till en följetong, tog det mig ytterligare två månader att faktiskt knalla in i en glasögonaffär. Jag gjorde det liksom apropå, som om det knappt var meningen och som om jag lika gärna hade kunnat gå förbi. Ett bra tips även när det gäller till exempel städning eller deklaration. (Det kan vara en utmaning att sitta i telefonkö till Skatteverket med sidan för schablonavdrag på skärmen bredvid kalkylatorn och inför sig själv låtsas att man bara gör det i förbigående, men självbedrägeri är å andra sidan något de flesta av oss har tränat länge på.)
När jag gled in i affären, med vita väggar prydda av enorma leende ansikten, slog det mig att jag erövrade en domän. Jag orienterade mig längs väggarna, upptäckte att det fanns ett system där bland annat KVINNA och MAN var två kategorier, kategorier som jag var bekant med redan innan men som jag tack vare denna tidigare bekantskap även visste kunde vara bedrägliga. Pris verkade också vara en variabel, och till slut märke. Längst in i butiken fanns en skylt, med påskriften synundersökningar. Jag stegade, liksom i förbigående, dit.
Nu har jag kommit fram till Skatteverket, och tänkte ägna resterande soliga förmiddag åt att fylla i en momsbilaga. Men äventyret med min synundersökning är naturligtvis inte slut här, missa inte den rafflande fortsättningen!
