”Allt efter adjektiv är bara ett töcken”, meddelar Tofflan när jag frågar vad man vill veta. Påtryckningar i blogg och via mejl har gjort det tydligt att det i världen existerar en önskan om en grammatikvideo, men temat är svårt att bestämma. Jag kan ju göra en om bisatsers funktion i en huvudsats, föreslår jag för Administratören. ”Vad är en huvudsats?” frågar hon.
Tofflan meddelar nu att hon vill ha en ramsa. De tar nämligen slut vid adjektiven, och det är därför hon inte vet vad ett adverb är, hur många gånger jag än talar om det för henne. Ramsorna hon kan är:
Substantiv är namn på ting
till exempel boll och ring.
Verbet säger vad man gör
till exempel tutar, kör.
Adjektivet sen oss lär
hurudana tingen är.
Jag och Tofflan har delat lägenhet i sju år, och lika länge har jag försökt konstruera en heltäckande ramsa om adverb. Problemet är att adverb kan vara så mycket, och det går inte in på fjorton stavelser. Adverb har dessutom betoningen på andra stavelsen och rättar sig därmed inte i grammatikramseledet över huvud taget. Här är ett av mina försök:
Adverb är hur och var och när
till exempel här och där
Tofflan: Vad var det det var nu igen?
Jag: Adverb.
Tofflan: Du ser, jag kan inte ens komma ihåg det fast du just sa det. Du får ringa Margita Norefors och be henne repetera den i mitt öra i ett år som hon gjorde med de andra.
Jag vet inte om min omgivning är representativ för svenska folket i allmänhet, men tecknen tyder på att jag behöver göra en video som berättar om subjekt och predikat innan jag över huvud taget kan komma in på huvudsatsen och bisatsens funktion i den. Lyckligtvis (för mig) drivs jag inte av den typen av allmänna behov, utan kommer till sist att göra en grammatikvideo som roar mig personligen. Meddela gärna önskemål i en kommentar, så får vi se om de kittlar något i mig och får mig att plocka fram kamerastativet.
14 svar
Alltså jag tänker såhär för att skilja på adjektiv och adverb:
Adjektiv beskriver substantiv.
Adverb beskriver verb.
Det hör man ju på namnen och allt.
Ja, som en liten introduktion kan man i alla fall tänka så. Sedan försvåras det av att adverb inte bara beskriver verb, utan även bestämmer adjektiv, andra adverb och hela satser. I meningen ”han sjunger faktiskt rätt fint” är det inte bara fint som är adverb (som bestämmer verbet) utan även rätt (som beskriver adverbet) och faktiskt (som beskriver satsen).
Hej igen! Det du just gjorde är väl typexempel med problemet med adverb? Adverben behöver, oftast, ett sammanhang med andra ord för att kunna bestämmas – när vi då fått fram adverbialen kan vi konstatera vad som är adverb och inte. Övriga ordklasser, nästan, kan bestämmas när det står för sig själv.
Du bör känna dig stolt som får mig som är grymt ointresserad av vad alla de här grammatikdelarna heter (efter att ha växt upp med en mor som är svenskalärare och det rebelliska ointresse för grammatik som detta medförde) att känna att det låter som en spännande video.
Jag är definitivt stolt och tillräknar mig härmed extrapoäng i lärarhimlen.
Snälla ta med dativ och ackusativ i videon för mitt huvud är fyllt av tyska ord som lär ha varit det ena eller det andra och så vet jag inte ens skillnaden. Jag tror att alla vi stackars människor som gick i experimentskolor på sena sextio och sjuttiotalet har samma problem. Vi är experterter på mängdlära och ”skriv som du talar” men några regler det fick vi aldrig lära oss. Det är lite som att vara akademiskt låghalt, det att kunna alldeles för mycket men inte kunna bena ut en menings beståndsdelar!
Hej! Jag ser verkligen fram emot din grammatikvideo. Ok, även om jag började läsa din blogg (brudens) i ett försök att intala mig själv att det inte var så svårt att komma ut ur garderoben, vilket det iofs fortfarande är, så älskar jag ditt sätt att leka med språket. Jag gillar din adverbramsa även om jag inte tycker den stämmer helt, men jag har inget annat förslag så… För övrigt hade det varit intressant med bisatsens funktion i huvudsatsen och fullständig satslösning.
Ja det är ju problemet med ramsorna, att de aldrig blir heltäckande (som att verb alltid skulle vara saker som man gör, eller att substantiv bara skulle beteckna ting…). Video är alltså enda lösningen.
Touché
Du får gärna göra nåt som räddar skillnaden på var och vart till eftervärlden! Häromdagen dog jag lite när jag såg en stor fet annons för Comviq på Sevan, där det stod Wi FI- vart du än är.
Vidare gärna nåt som tydliggör när det ska vara hans och när det ska vara sin, ett fel som t o m smugit sig in i min morgontidning och gjort den snudd på oläslig…
TACK!
Min man säger att man ska använda ”hans” när det tillhör objektet i meningen och ”sin” när det tillhör subjektet. Och så måste man ju förstå vad som är subjekt och objekt för att för kunna göra detta. Eller? Nedanstående kanske förtydligar:
”Thomas bad mamma att städa hans lägenhet.” Det är Thomas lägenhet som ska städas. Men om man istället säger ”Thomas bad mamma att städa sin lägenhet” så är det mammans lägenhet som ska städas.
Jag själv har för det mesta inga bekymmer med hans och sin mer än ibland när det verkligen är oklart (just nu kommer jag inte på nåt bra exempel men på översättningskursen jag var på i helgen hade vi ett exempel som alla vi sex språkmänniskor verkligen tvistade om…). Däremot har ju numera t o m morgontidningar och inte bara random bloggskribenter allt mer problem med reflexiva possessiva pronomen, vilket är MITT största problem med det, för såna fel förstör nästan hela trovärdigheten i en artikel. Inte så bra. Därav mitt önskemål. 🙂
Adverb-dikt:
Adverb beskriver verb – ska ni veta!
Men också adjektiv kan de beskriva
Som i: ”Jag har köpt en MYCKET fin skiva”…
”Flickan sjunger VACKERT” låter jättebra!
Men vi kan få mer info om hennes sång,
Om ett adverb kommer med i spelet på en gång
Och säger att hon ”sjunger MYCKET VACKERT”
– ……. hela dagen lång!
Elisabeth 🙂
Jag vill veta mer om konjunktiv, och hur svenskan lät förr när man använde dem. Ibland tycker jag att de saknas som en nyans i språket. En gång ville jag skriva ”jag komme med tåg (om jag alls reser)” i ett mejl, men jag lät bli för att det var oförståeligt.