sigtuna litteraturfestival vs förhållanden

Ju oftare jag har hållit föreläsningar, desto mer har jag börjat uppskatta välfungerande organisationer. Det är lite som med folk man blir ihop med. I sina första förhållanden skiter man (läs jag) i hur pass balanserad och stabil människan är, så länge hen är snygg, pratar om intressanta saker och ser på en på det där sättet. Med tiden hittar man fler och fler brister i det systemet, och när insikten har nått hjärtat upptäcker man plötsligt att man blir pirrig i magen av att upptäcka hur stabil och balanserad någon är.

Så är det med litteraturevenemang. Igår var jag på Sigtuna Litteraturfestival, och om jag hade haft en checklista skulle de ha fått alla rätt. (Checklistan skulle i så fall bestå av: någonstans att sitta före och efter föreläsningen, någonting att äta och dricka, en fungerande mikrofon, en närvarande kontaktperson, korrekt och tidigt kommunicerad information till besökarna, viss marknadsföring samt bokförsäljning i anslutning.) Dessutom hade de lyckats med vädret, och jag och mitt följe bestående av mormor, moster, kusin och syster drog i flödande solsken  genom den så kallade ”Stora Gatan” där jag i min ungdom köpte sura nappar i Johans kiosk. Numera har Johans kiosk förvandlats till en glasskiosk, och strax bredvid har det uppstått ett kafé med ganska oaptitlig mat men mysig inredning. Där föreläste jag igår om Tillbaka till henne, och om man vill se hela föreläsningen så var organisationen så ofattbart organiserad att den filmade hela kalaset och lade ut det på nätet.

Idag hoppas jag på lika välorganiserad aktivitet men inom ett annat område. Snart rullar Coachen in med en flyttbil på min infart och det blir upp till bevis för mina små armar, som nu kämpat på Friskis & Svettis i fyra månader och därmed borde kunna lyfta både en och annan blomkruka. När jag tittar i Tofflans renrensade rum blir jag andfådd av undanfösta reaktioner, it’s the end of an era, men lite glatt andfådd blir jag också över samboskapet som i kväll blir ett faktum. Jag trodde att jag skulle få lite mer panik över att Coachen lämnar sin lägenhet och att jag är med båda fötterna inne i ett helt verkligt förhållande. Men det har visat sig att det är med förhållanden som med litteraturevenemang: Är det stabilt och genomtänkt så kan man gå runt och bara njuta. Har man tur skiner dessutom solen.

0 svar

  1. Jag kollade på ditt bokprat via videolänken. Måste säga att du är väldigt inspirerande och fantastisk på alla sätt!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dela vidare inlägget
Andra poster