Radioteatern ger: Stefan Holm

Gårdagens besök i Örebro förlöpte enligt följande:

Jag satte mig klockan 15.30 i bilen, som framfördes av min följeslagare från Piratförlaget. Vi skulle till Bokens dag, tillsammans med Margareta Strömstedt som skrivit ”Jag skulle så gärna vilja förföra dig men jag orkar inte” och Stefan Holm och Björn Hellberg som skrivit sportfrågeboken ”Sportquiz”. Under resan pratade vi om författarskap, om boken jag just har skrivit klart och vad det innebär att den kommer att vara den första i en serie. Vi pratade om grammatikboken och om vi tror att det finns en marknad för den. Eftersom ingen tidigare har gjort en sådan bok är det nämligen svårt att veta. När vi närmade oss Örebro, letade jag upp ett stycke ur boken som jag kunde läsa högt ur. ”Problemet är dialogerna”, sade jag, ”för alla i Björke pratar ju värmländska och det gör inte jag.” Jag läste upp en bit, och min följeslagare tyckte att det var ganska likt värmländska. ”Men det lurar kanske inte Stefan Holm, han är ju värmlänning. Han borde…” Han tystnade tvärt, och våra blickar möttes. Just det, han borde. Men skulle han?

Bokens dag i Örebro är ett välorganiserat arrangemang med landgång, lotteri, musikunderhållning och fika. Under intaget av nämnda landgång såg jag och följeslagaren på varandra och fnittrade som två barn som gömt någons glasögon. Man borde ha hemligheter med sina förlagsrepresentanter oftare! Jag hade markerat alla värmländska repliker i boken med bläckpenna, nu hängde allt på Stefan Holm och han visste inte ens om det.

[youtube:http://youtu.be/2PMCLhSpbaA ]

Han fixade biffen. Såklart. Hoppar man en halvmeter över sin egen längd är inget särskilt svårt sedan. Eller som han själv kommenterade det efteråt: Prata värmländska kan jag ju.

ps. Under föreläsningen nämnde jag grammatikboken i två korta minuter. Att döma av reaktionerna är det precis som jag misstänkt: ALLA kräver nya böcker om verb.