autointervju om ett fascinerande jobb (som är allt utom ”flummigt”)

Inspirerad av kommentarerna till föregående inlägg, tänkte jag härmed svara på frågorna jag själv hittade på angående mitt mindre mediebevakade jobb. Välkomna till (ännu) en autointervju alltså!

Hur blev du sfi-lärare?

Det började med att jag började lära min dåvarande flickvän svenska, och upptäckte att det både var kul och tilltalade mitt språkintresse. Då gick jag en 20-poängskurs (idag skulle den kallas 30-poängskurs) i svenska som andraspråk, där det ingick praktik på sfi. Jag hade redan en massa poäng i svenska, så det var bara att fortsätta bygga på min utbildning tills den motsvarade det mitt jobb krävde. Det innebar fem och ett halvt års studier, för den som undrar, men fem år skulle ha räckt om jag inte hade velat ha en magisterexamen.

Fick du kämpa länge, för att komma in i branschen?

Nja. När jag sökte mitt första sfi-lärarjobb fick jag nej, eftersom de bara sökte behöriga lärare. Jag envisades, och fick till slut komma på en intervju för springvikariat. Sedan var jag inne i branschen, för övrigt på samma företag där jag fortfarande jobbar.

Började du tidigt intressera dig för språk?

Ja, jättetidigt. Men inte alla språk, utan ganska länge bara mitt modersmål. Hur det är uppbyggt, vad ord betyder och kan betyda, sånt som är bra att vara intresserad av när man ska lära ut det.

Hur gör du, när du undervisar? Liksom, planerar du mycket först, eller kör du på inspiration?

Vi har en planering för hela terminen, som gäller hela skolan. Inom de ramarna planerar jag en vecka i taget, och ser till att varje dag ger något inom läsning, lyssning, skrivande och tal. I varje längre lektionspass (4 timmar) lägger jag alltid in en grammatikdel, som jag kopplar till temat och texten vi håller på med. Jag jobbar med samma text i en vecka, ibland längre. Enligt mig är det både slöseri med papper och ineffektivt att ge eleverna text efter text, utan en chans att verkligen förstå den och uppta nya ord i sitt eget ordförråd. Det finns tusen sätt att jobba med en text. Det finns tusen sätt att jobba med ett enda ord, för den delen.

Vad undervisar du om just nu?

Just nu håller vi på med litteratur, och vi har precis varit på biblioteket där alla har lånat lättlästa böcker som de kommer att läsa under ett antal veckor och ha som underlag i en del uppgifter. Grammatiskt fokuserar vi just nu på bestämd och obestämd form (skillnaden mellan en saftig kaka, den saftiga kakan och min saftiga kaka) samt prepositioner i tid (skillnaden mellan i en vecka, på en vecka, under en vecka, om en vecka och för en vecka sedan).

Så himla spännande, jag har också en dröm om att bli lärare, men jag vet att det är svårt … Tror du att man kan bli lärare även om man inte har undervisat som ung?

Ja det tror jag, men du har rätt i att det är svårt. Inte att bli lärare, det är jättelätt eftersom inte många söker till en aslång utbildning som resulterar i ett dåligt betalt yrke med låg status och anpassningar till ständiga politiska utspel. Att lära ut svenska, däremot, är svårt om det inte ligger för en. Hur förklarar du ordet ”däremot” för någon som inte har det i sitt språk? Hur svarar du på frågan ”varför uttalas Kista och kista på olika sätt?”? Vad ger du för respons till eleven som skriver i sitt formella brev ”Min förslag är det som politiker ni måste tänka innan ni ska säljer hyresratt”? Om du har en idé om sådana saker finns chansen att det kommer att gå galant.

Vad krävs det för att få lärarlegitimation?

Att man har en lärarutbildning och har arbetat som lärare i minst ett år.

Har du träffat Jan Björklund?

Nej.

Om du har en dålig dag, är det inte svårt att komma igång då?

Jo, men när jag drar igång brukar det ge sig. En gång var jag riktigt ledsen efter att en relation tog slut. Den dagen var alla elever otroligt omtänksamma, utan att veta varför jag mådde dåligt.

Vad gör du när du kör fast?

Jag kör inte fast så ofta nu för tiden, när det gäller lektionerna. Det jag kan fastna i och behöva prata med kollegorna om, är ifall det är en elev som behöver extra stöd, eller som har en kraftigt avvikande åsikt om sin egen förmåga och vill skriva test i förtid. Så kallade ”taggiga profiler” och gränsfall.

Har du några testelever, eller testar du och de andra lärarna era lektioner på varandra?

Jag skulle säga att mina två första år var ”testår”. Efter det visste jag vad som funkade och inte. Jag testar förstås fortfarande olika saker för att utvecklas. Till exempel prövar jag i år att lära ut strukturen i hela nominalfraser i stället för att som tidigare prata först om substantiv och sedan om adjektiv, för att se om det blir mindre förvirrande för eleverna (det verkar det bli).

Vad brukar ni prata om på era möten?

Elevärenden, temaveckor, likabehandlingsplanen, den lokala arbetsplanen, nya direktiv från politiker, organisationsförändringar i företaget, nya betygssystem och kunskapskraven för de nya betygen, bedömning av texter, värderingar och uppföljning av ovanstående.

Lärde du dig undervisa innan du fick en egen grupp, eller lärde du dig liksom under tiden?

Jag lärde mig, som i princip alla andra lärare, liksom under tiden. Utbildningen gav en grund som var viktig, men inget ersätter erfarenheten. Och ingen skola (vad jag vet) har råd att sätta dubbla lärare under en lärares första tid, så man får helt enkelt kasta sig ut.

Är du medlem i lärarförbundet eller LR?

Ja.